Mytiska Värmland – Möt myter och legender i sagornas landskap

Kartan ligger utbredd. Någonstans i norra Klarälvdalen lyser en lykta.

Prototyp för Hembygdsbryggan · Bäst i mobilen med hörlurar
Illustrerad karta · ej skalenlig

En lykta lyser vid Branäsberget i norra Klarälvdalen. Zooma in, eller låt kartan ta dig dit.

Mytiska Värmland
Häfte IHembygdsbrygganHösten 2026
Om myterna

Ett landskap fullt av berättelser

I Värmland har man i generationer berättat om näcken i forsen, om skogsrået, om gengångare och om tjärnar som aldrig har haft någon botten.

Många av sägnerna skrevs ner av upptecknare i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Uppteckningarna ligger i dag i arkiv som Institutet för språk och folkminnen och Arkivcentrum i Värmland. Annat lever vidare muntligt i bygderna och har aldrig skrivits ner.

I Mytiska Värmland samlar vi sägnerna på kartan, där de hör hemma. Varje myt berättas med källan synlig, så att det går att se vad som är upptecknat och vad som har vuxit fram i berättandet.

Känner du till en sägen från din bygd? Den kan bli ett mytfrö. Forskargrupper i kommunerna letar i arkiven, och redaktionen hjälper till att föra in fröet på kartan.

Om rollspelet

Spela sägnerna tillsammans

Rollspel är berättande tillsammans. En spelledare målar upp världen, och ni bestämmer vad era rollpersoner gör.

Varje myt på kartan kan bli ett mysterium: ett äventyr som utspelar sig i den bygd där sägnen kommer ifrån. Världen är inspirerad av Fria Ligans rollspel Nordiska Väsen, med väsen, folktro och ett tidigt 1800-tal.

Ni spelar runt ett bord, gärna på en hembygdsgård eller i ett församlingshem. Plattformen hjälper till med ljud, bilder och stöd till spelledaren, så att det blir lätt att börja även för den som aldrig har spelat.

Aktiviteten är gratis. Spelgrupperna bildas i kommunerna, och alla kan vara med.

Om projektet

Hembygdsbryggan

Rollspel som metod och mötesplats, där unga och äldre tillsammans gör lokalhistorien spelbar.

Hembygdsbryggan drivs av föreningen Skildra Värmland och finansieras av Allmänna arvsfonden under tre år. Äldre deltagare i forskargrupper letar fram lokalhistoriskt material. Unga deltagare utbildas till spelledare, spelar äventyren och utvecklar dem vidare.

Den digitala plattformen tas fram av Sticky Beat tillsammans med testgrupper ur målgrupperna. Målet är aktiva spel- och forskargrupper i minst 8 av Värmlands 16 kommuner, och att verksamheten ska kunna fortsätta när projektet är slut.

Skildra VärmlandSticky BeatKristinehamns folkhögskolaForsnässkolan, MunkforsAttention Karlstad-VärmlandArvika pastoratStudieförbundet VuxenskolanVärmlands HembygdsförbundVärmlands SläktforskarföreningArkivcentrum i VärmlandNPNATeaterföreningen Små PärlorVi-Unga i MolkomRegion VärmlandInstitutet för språk och folkminnen
Kartan › Norra Klarälvdalen › Branäsberget

Den bottenlösa tjärnen

SägenGengångareDalby socken
I Sägnen i korthet

I Vingäng bodde Valborg, en rik bondes enda dotter. Hon älskade drängen Börje, men fadern hade lovat bort henne till den rike Jerker. På midsommarnatten gick de unga upp till tjärnen på Branäsberget och kom aldrig tillbaka.

Tjärnen en midsommarnattLjudbild · vatten, vind och djup
Hör hela sägnen
II Spela myten
Ett mysterium

Drunkningarna i dalen

Boskap dränks i Dalby socken, och om kvällarna hörs fiolspel från Näckbäcken. Komministern och den rike Jerker skickar efter hjälp.

3–5 spelareca 4 timmarfrån 15 år
Se vinjetten och spela
III Historiska fakta
UR ARKIVET

Upptecknad 1916

  • Sägnen finns nedskriven av Bertha Edgren i En hälsning från det minnesrika Vingäng.
  • I Institutet för språk och folkminnens samlingar finns uppteckningar från Dalby socken om Näcken vid Näckbäcken.
  • Branäsberget reser sig över Klarälvdalen vid Sysslebäck, och Vingängssjön är en del av Klarälven.
Edgren 1916 · IFGH 3820:15–16, 3820:20 Platser och personer

Sägnen handlar om död och om ett ungt par som inte kommer tillbaka. I spelet berättas det utan detaljer, och alla kan pausa när som helst.

Sägnen

Den bottenlösa tjärnen

Återberättad efter Bertha Edgrens uppteckning och arkivuppteckningar från Dalby socken. Skrolla långsamt.

KÄLLOR
  • Bertha Edgren, En hälsning från det minnesrika Vingäng, 1916.
  • Institutet för språk och folkminnen, IFGH 3820:15–16 och 3820:20, Dalby socken.
Texten är en lätt moderniserad återberättelse för prototypen och ska stämmas av mot källorna.
Ljudet följer berättelsen
Ett mysterium i Mytiska Värmland

Drunkningarna i dalen

Högsommar i norra Klarälvdalen. I Dalby socken dränks boskapen, och om kvällarna hörs fiolspel från Näckbäcken. Komminister Brand och godsägaren Jerker Juholt kallar på hjälp mot Näcken. Men tjärnen på Branäsberget har inte glömt midsommarnatten.

Spelare3–5 + spelledare
Speltidca 4 timmar
Ålderfrån 15 år
VäsenNäcken, gengångare
Speltid och ålder är förslag

Hur vill du ta del av mysteriet?

Mysteriet bygger på sägnen om den bottenlösa tjärnen och på uppteckningar om Näcken vid Näckbäcken. Läs om myten.

1 av 5 · Vad är rollspel?

Ni berättar historien tillsammans

Spelledaren beskriver var ni är och vad som händer. Ni säger vad era rollpersoner gör. Spelledaren berättar vad som händer då. Så växer ett äventyr fram som ingen kunde förutse, inte ens spelledaren.

Du behöver inte kunna reglerna innan. Det räcker att vara nyfiken.

2 av 5 · Världen

Värmland, tidigt 1800-tal

Det är samma Värmland som i dag, med samma älvar, berg och byar. Men väsen finns. Näcken spelar i forsen och gengångare går igen där något har lämnats ogjort.

Ni är medlemmar i Värmländska Sällskapet, som kallas dit när folk i en bygd inte längre vet vad de ska tro.

3 av 5 · Tärningarna

När det är osäkert slår du

När något är svårt eller farligt slår du sexsidiga tärningar. Ju bättre du är på något, desto fler tärningar får du. En sexa räcker för att lyckas.

4 tärningar
Prova att slå.
Förenklade regler i Väsens anda. De slutliga reglerna beror på avtalet med Fria Ligan.
4 av 5 · Din rollperson

Vem vill du vara?

Välj en riktning att börja fundera kring. Du kan ändra dig när ni träffas.

Förslag på rollpersoner för prototypen
5 av 5 · Klar för sällskapet

Ditt ledamotskort

Värmländska SällskapetLedamot
Namnlös
Välj en rollperson i förra steget
Kallad till Dalby socken · Drunkningarna i dalen
Värml.
Sällsk.
Spelledarmaterial

Drunkningarna i dalen

Här finns allt du behöver för att förbereda kvällen. Innehållet avslöjar mysteriet.

TidHögsommar, 1816–1820
PlatsDalby socken
Spelare3–5
Speltidca 4 timmar*
Ålderfrån 15 år*
VäsenNäcken, gengångare
* Förslag som behöver bekräftas av Skildra

Handlingen

Sällskapet får ett paket med näckrosor och ett brev från komminister Brand och godsägaren Jerker Juholt. Socknen vill göra upp med Näcken, som tar boskap och spelar om kvällarna vid Näckbäcken. På plats visar sig dalen bära på något äldre: Valborg som aldrig fick en grav, en kniv vid tjärnen och en näck som sörjer.

Äventyrets delar

  1. Mysteriets inspirationer: sägnerna och källornaKLAR
  2. Upptakt: väsen, konflikter, illdåd, orten, stämningKLAR
  3. Invit: paketet med näckrosor och brevetKLAR
  4. Förberedelser och resan, med stopp i EkshäradKLAR
  5. Ankomsten till Vingängs gästgivaregårdKLAR
  6. Nedräkning och katastrofDELVIS
  7. Platser: gästgivaregården, Tjällmogård, tjärnen, säterstuganSAKNAS
  8. Konfrontationer vid Näcktjärn och vid den bottenlösa tjärnenSAKNAS
  9. EfterspelSAKNAS

Det som saknas skrivs klart tillsammans med testgruppen på kursen Skapa världar.

Starta mysterieläget
Komminister Erik Mattson Brand

Socknens präst, sällan helt nykter. Välkomnar sällskapet. Vill bli av med Näcken och har glömt att begrava Valborg.

Rik-Jerker från Slättne

Dalens rikaste. Ensam och misstänksam. Satte kniven vid tjärnen och vet mer än han säger.

Stor-Jan på Mon

Valborgs far. Vägrar tro att hon är död och ser henne i köksfönstret om kvällarna.

Erik Påhlson på Strandås

Liten, mager storbonde. Varnar högljutt för näckjakten.

Valborg

Gengångare. Försvann på midsommarnatten och syns ibland i köksfönstret.

Näcken

Spelmannen i forsen. Den som hör hans fiol kan lära sig spela, eller dras ner i djupet. Den här näcken bär på en sorg.

Regelvärden ligger i regelbilagan, som väntar på besked från Fria Ligan.

Innan ni börjar

  • Berätta att myten handlar om död, drunkning och ett ungt par som inte kommer tillbaka.
  • Fråga om det finns något någon inte vill spela på alls. Det tas bort ur kvällen.
  • Fråga om något får finnas men ska hända utanför bild. Då berättar du bara att det händer.
  • Visa pausknappen i mysterieläget. Vem som helst kan pausa, utan att förklara varför.

Om någon blir berörd

Pausa. Fråga lugnt om personen vill fortsätta, ta en paus eller hoppa över scenen. Spelet kan alltid vänta.

Spelledarråden granskas tillsammans med Attention innan publicering.

Skriv ut handouts och lägg dem på bordet. Plattformen ska förhöja spelet runt bordet, inte ersätta det.

PDF:erna skapas av prototypen och innehåller utkasttext
Mysterieläge · Drunkningarna i dalen
Mytiska Värmlands arkiv

Platserna och personerna bakom sägnen

Dalby sockenNorra Klarälvdalen
Utsikt från Branäsberget över Klarälvdalen. Konceptbild.

Platserna

Berget

Branäsberget

Berget reser sig över Klarälvdalen vid Sysslebäck. I sägnen ligger den bottenlösa tjärnen här uppe, dit Valborg och Börje gick på midsommarnatten. I dag är berget mest känt för skidanläggningen Branäs, med utsikt över dalen.

Visit Värmland · Edgren 1916
Sjön

Vingängssjön

Vingängssjön är en del av Klarälven. Enligt en annan sägen från trakten skulle sockenborna gömma en kyrkklocka när Gustav Vasa på 1500-talet krävde in klockskatt. På vinterfärden över Vingängssjön gled klockan av släden, gick genom isen och sjönk.

Svenska kyrkan, Övre Älvdals församlingEtt möjligt mytfrö
Bäcken

Näckbäcken

Enligt uppteckningarna rinner Näckbäcken ut i Vingängssjön och vidare till Klarälven. Där gick Näcken upp ur älven, satte sig och spelade. Många av de gamla hade hört honom.

IFGH 3820:20
Kyrkan

Dalby kyrka

Dalby kyrka rymmer mycket som påminner om medeltidens pilgrimsvandringar mot Nidaros i Trondheim. Den nuvarande kyrkobyggnaden uppfördes på 1920-talet, alltså långt efter mysteriets tid.

Svenska kyrkan, Övre Älvdals församling
Gården

Dalby hembygdsgård, Ransby

Hembygdsgården visar ett tiotal byggnader. Den äldsta delen av huvudbyggnaden, Tronsgården, uppfördes omkring år 1600. Vid bäcken finns en skvaltkvarn och en modell av Näckåbron, som gick över Klarälven i Sysslebäck. En tänkbar plats för en spelkväll.

Naturkartan / Visit Värmland
En gård i dalen. Konceptbild.

Personerna

I sägnen

Valborg, Börje och Jerker

Valborg var en rik bondes enda dotter i Vingäng. Hon älskade drängen Börje, men fadern hade lovat bort henne till den rike Jerker. De unga gick upp till tjärnen på midsommarnatten och kom aldrig tillbaka.

Edgren 1916
Upptecknaren

Bertha Edgren

Det är tack vare Bertha Edgren som sägnen finns bevarad. Hon skrev ner den i En hälsning från det minnesrika Vingäng, utgiven 1916.

Edgren 1916Biografiska uppgifter tas fram med Arkivcentrum
Väsendet

Näcken

I folktron är Näcken ett vattenväsen som bor i bäckar och forsar och spelar fiol. Många spelmän sades ha lärt sig sina låtar av honom. Hans musik kunde vara så stark att ingen kunde sluta dansa, men den som kom för nära vattnet kunde dras ner.

Svensk folktradition, se källor
I mysteriet

Brand, Jerker Juholt och Stor-Jan

Komminister Brand, godsägaren Jerker Juholt och Stor-Jan på Mon är mysteriets egna personer. De bygger på sägnen men är skapade för spelet.

Drunkningarna i dalen, version 2

Tiden

Kring 1816–1820

Dalen på mysteriets tid

Klarälven var dalens väg, och resande bytte hästar och fick mat och logi på gästgivaregårdar. Systemet med gästgiverier hade inrättats av staten redan på 1600-talet. Väster om dalen ligger Finnskogen, där finska svedjebrukare hade slagit sig ner i skogarna sedan 1600-talet.

Lunds universitet (om gästgiverier) · allmän historikKontrolleras med Arkivcentrum före publicering
KÄLLOR
  1. Bertha Edgren, En hälsning från det minnesrika Vingäng, 1916.
  2. Institutet för språk och folkminnen, IFGH 3820:15–16, 3820:20.
  3. Svenska kyrkan Övre Älvdal: Våra kyrkor
  4. Naturkartan: Dalby hembygdsgård, Ransby
  5. Visit Värmland: Branäs
  6. Norbeck: Swedish traditional music (om Näcken)
  7. Lunds universitet: om gästgiverier
Tryck var som helst för att stänga